Första semestern tillsammans
Idag har vi äntligen bokat vår första familje semster! Det ska bli så kul att komma iväg alla tillsammans och barnens förväntan är så mysig att se. Vi har bokat en stuga som vi ska ha under en natt så det blir två dagars vistelse på skara sommarland. Det var flera år sedan jag var där och kan fortfarande minnas hur roligt jag tyckte det var där. Barnen tror jag kommer stor trivas där. Så på måndag far vi mot skara. Har pratat med Sandra som ska ha tyson medans vi är borta. Känns inte alls bra att lämna min bebis även om jag vet att han är i bra händer. Nyss satt jag i soffan och mös med honom och känner då fler sår i hans päls =/ tycker inte salvan vi fick i lördags hjälper då det tydligen blir fler sår och han inte är sig själv ännu trots behandling med salvan. Tror det blir att ringa jägarvallen i morgon så de får ta ett blodprov på honom och se om det är en infektion i huden som spökar och gör så att dessa kommer. Ska gå och ta tempen på honom nu för han ligger i skrivandes stund i mitt knä och jag känner hur varm han är genom mina byxor =/
Stackars älskade bebis!
Harmoni
Idag var min älskling ledig så vi hade planerat att åka till landet vilket vi också gjorde. Vilken underbar dag vi fick! Inte ett moln på himlen och allas humör va på topp. Jag hade ont i magen när vi kom ut till landet och min mage såg ut som om jag var gravid.. Men om 3 veckor ska jag till sjukhuset och kolla så cystan försvunnit annars är de operation. Hoppas dock jag slipper de men säger de att de behövs så är de bara att va så vänlig och lyda.
Jag har nästan alla år bränt mig då jag har väldigt känslig hud men idag trots att jag spenderat ca 6 timmar i solen så har jag inte ens en antydan till att jag skulle ha bränt mig! Men jag har fått så fin färg nu så alla färgade toppar ser kanon ut!
Nu ska jag lägga ifrån mig telefonen och krypa intill min älskling<3
Natti natti
Ps: självklart fira vi nationaldagen med ett glas vitt vin=)
À good day
Det har de verkligen varit idag. Vaknade av att Johan låg och tittade på mig och ville mysa (aldrig fel!) låg och myste med honom en stund innan vi gick upp och Johan satte på kaffe så satte vi oss alla jag,Johan och Sandra på altanen och drack kaffe. De var sååå skönt!!
En lugn och mysig morgon helt enkelt. Efter ett par timmars mys på altanen blev de lite pil kastning med hjärtat sen tog jag och haffade gräsklipparen och klippte gräset på gaveln som blivit jätte långt men nu är de fint! Johan tog och klippte båda buskarna på framsidan så nu är de fina han hann precis klart tills de börja regna!
De har varit en lugn och skön dag helt enkelt!
Men högsta pris till Sandra som laga mat åt oss idag. Stekt fläsk löksås och potatis! Helt sjukt gott!!!!! Mmmmmmm
Jag och Johan var helt överens om att hon gjorde bort sig som laga de för nu kommer hon ju få göra de igen för de var underbart gott!
Nu nanna kudde!
Natti natti
Botox
Idag hade jag tid för att få min botox! Bra dag när de är 100 grader på bussen gick ju inte att missa vilka besvär jag hade. Hon som ger mig injektionerna har de andra gångerna varit lite små sur och sett ut som om hon älskar att ge smärta. Men idag var hon jätte trevlig och pratsam! De underlättar en hel del när man vet att de som skall komma inte är speciellt behagligt och är nervös. Idag bad jag Johan köpa emla salva vilket han gjorde och kom hit med. Smörjde på de och satte över plastfolie (de plåster som var till täckte ett stick inte en hel armhåla) såg ut som jag vet inte vad när jag smörjt in och plåstrat om mig själv så gott jag kunde... Haha såg nog väldigt roligt ut om någon granne gick förbi när jag stod där i köket med min plastfolie och tejp!
Var orolig om de skulle bedöva eller inte men när jag väl låg där kändes kanske 5 st stick i varje armhåla istället för 25! Lite skillnad. Men nu är de gjort och jag kan nu se fram emot en varm och skön sommar med glada färger istället för svart!
I morgon kommer min älskade snutta hem!! Fan vad tomt de har varit utan henne!!!
Nu ska jag snart ta en dusch och sen mysa ner mig i sängen.
Ensam är stark?
Har aldrig trott på att man är starkast ensam men mitt livs gång säger något helt annat! Jag har hela mitt liv mött motgångar. Och de har inte varit de minsta man kan möta på genom livets gång men jag har rest mig varje gång och på något vänster tagit mig framåt. Hur ni definerar framåt kanske inte är samma som mig. Ni kanske mäter de i pengar och framgång inom arbetet. men för mig innebär framåt att inte ge upp utan trots allt fortsätta kämpa!
Idag tänkte jag skriva om något som tynger mitt hjärta varje dag! Min son Noah Adolfsson!
Min älskade lilla ängel som saknas i mitt liv varje dag. Varje dag tycker jag att de saknas ett barn. Det är en stol vid matbordet som är tom som inte ska vara de...
Jag vill inte att varken sorgen eller längtan efter honom ska försvinna för då kanske jag glömmer honom men denna enorma smärta som jag har haft i hjärtat sen den dagen då jag fick veta att min älskade ängel inte skulle komma till oss så försvann en del utav mig. Jag drömde om detta lilla mirakel varje dag innan han ens blev till. Längtade efter att få skapa en underbar ängel som skulle kunna få allt jag inte fick och de jag värderar högst KÄRLEK! Jag mins den dagen jag satt här hemma och kände hur något i kroppen var annorlunda och jag började tänka att jag kanske mot alla odds blivit gravid. Att min högsta önskan kanske hade gått i uppfyllelse?
Jag testade och stickan visade positivt. Jag minns hur jag log för mig själv och kände en enorm lycka rusa genom kroppen. Jag åkte direkt till stan och köpte flera test för detta måste vara sant. Och visst var de det. Jag fick veta att jag väntade en underbar liten kille. Jag började fantisera om hur han låg i mina armar och hur jag fick se honom för första gången. Hur han skulle bli när han blev större. Hur hans skratt skulle låta..Hur han skulle leka ute och hur jag skulle le bara av att se honom...
Men ALLT raserades! allt jag trodde skulle ske vändes till smärta istället för glädje! Jag las in kl 08,00 på morgonen. Jag låg med enorma smärtor i 7 timmar innan jag sa okej till ryggmärgsbedövning. Jag tyckte jag var värd smärtan som denna förlossning innebar. Denna smärta var inte för att åka hem med min älskade son utan för att avsluta hans liv....Det var de värsta man kan göra de jag fick göra. Just där och då visade jag inga känslor jag tror inte jag fällde en tår under tiden på förlossningen. Vid 12 tiden hörde jag johan säga "maria ska till vetrinären med katten så antingen måste vi fixa barnvakt eller ta barnen i morgon"
Vi åkte hem på kvällen vid 20,00 fortfarande ingen tår.. bara enorm tomhet...
Morgonen därpå hämtade vi hem barnen..Det fanns inte tid för mig att sörja..Jag var tvungen att ta hand om johans barn... Jag var tvungen att skjuta de hemskaste jag varit med om för att sätta någon annan i centrum...
Och jag gjorde de!! Jag FICK inte sörja. Jag var tvungen att vara något jag inte va...jag var tvungen att vara glad,,neutral.. när allt jag ville var att skrika...gråta....hata......sörja....
Man blöder ju efter en förlossning så varje gång jag var på toa så såg jag ju blod..Blod som kom för att jag fött noah..Blod.....
Jag fick lägga undan allt som hade med Noah att göra bilderna på hans fötter och händer...Ultraljudsbilderna...
För barnen kunde ju inte se de...Min son försvann på mindre en 1 sekund för alla förutom för mig... Han finns varje dag som en stor tomhet i mitt hjärta. Jag skulle ha älskat honom och skyddat honom inte begrava honom och sörja honom... Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna acceptera att han inte kom till världen...Jag vet inte hur jag ska hantera förlusten av honom...Jag vet bara att varje dag plågas jag av det som har hänt och varje dag reser jag mig upp och går upp trots de som hänt..
Att mista ett barn är de värsta jag någonsin upplevt och min älskade son kan aldriga talas för lite om! Han fanns och ska inte raderas. Han har en födelsedag 26 mars och han är min son vad alla andra än säger. Mitt hjärta säger att jag är hans mamma. Men enligt lag så föddes han 1 vecka förtidigt för att bli registrerad som min son!
Inte en ända bild på dig kommer försvinna älskade Noah. Mamma tittar på dem ibland och tillåter sig själv att bryta ihop! Min älskade lilla ängel jag hoppas verkligen du har de bra där uppe och jag tänker på dig min ängel varje dag och saknaden efter dig är enorm varje dag och smärtan dunkar i bröstet varje andetag jag tar!!
Glömt bort...
Nej inte en sekund har jag glömt mina läsare men har fått prioritera bort den då jag och Johan försöker lappa ihop de vi har. Och ska säga att vi gör enorma framsteg! Nu har vi haft 2 dagar själva och de har varit helt underbara. Vi har för första gången verkligen pratat med varandra. Och som jag säger till Johan att om man inte kan prata finns de ingen möjlighet att reparera något eller komma framåt. Men som sagt de går åter igen åt rätt håll så nu får vi ytterligare en gång se hur de kommer sluta.
Idag på förmiddagen fick jag enormt ont i smal benet som sedan spridit sig till knät så nu ligger jag här med en smärta som är helt ny..funderar på om jag fått en propp men inte åker jag till sjukhuset! Icke sa Nicke dit åker man inte om de inte är akut!
Nu ska jag mysa vidare med älsklingen innan jag ska sova ( om jag ens kommer kunna med tanke på smärtan)
Trevlig kväll!!
mmm Lycka
Sitter och dricker ett par öl och tänker över mitt liv och mina beslut.. Och ja jag kan nog fan göra bättre ifrån mig hädan efter!! Men nu NNJUTTTAAA
Trevlig kväll!!!
I am alive
Igår kom jag till det stället då jag fick NOG!! Jag packa en väska försökte få tag i skjuts till motala men som vanligt när man ber om något så finns de ingen tillgänglig.. Men de blev bussen till slut och igår hade jag en av de trevligaste kvällarna jag har haft på väääääldigt längre.. Tror vi somna runt 06,30... Vet inte när jag var vaken så länge sis och inte på grund utan ångest utan av ren lycka! Nu en dusch och bli människa igen......
ha en bra dag mina vänner i am i motala =)
Seg
De finns nog inget bättre ord för att beskriva vad jag är idag är seg.. Vädret är inte speciellt glädjande så de gör ju att soffan blir extra tilltalande. Har dock sminkat Sandra vilket var super kul. Fick ju upp mitt intresse för smink för ett tag sen men har inte sminkat någon annan än mig själv så de är lite nervöst men blev super snyggt! Sen har de inte gjorts något mer idag..vi ska tvinga ut oss själva på en promenad i skit vädret sen men vi drar på de såååå läääänge de går! Ska gå förbi affären med då för att köpa lite ingredienser som fattas till dagens mat. Jag och Sandra ska göra inbakad fläskfilé och potatis gratäng ikväll. Hoppas de blir lika gott som jag kommer ihåg de..men de blir de säkert!! Nähe om man skulle se till att gå ut i skit vädret... Trevlig eftermiddag!!
Det har vänt....
Ja på hemma fronten..Johan har blivit en kärleksfull och omsorgs full person. Tror de gick upp för honom hur nära han var att mista mig och inte pågrund av oss utan på grund av hur han lät alla andra lägga sig i vårt liv. Vi har aldrig bråkat som jag skrivit tidigare om varandra utan de har enbart varit andras handlingar som stått i centrum. Om man utesluter de personer som ställer till tjafset och fokuserar på ens egna familj så finns de inget drama och inget att tjafsa om. Men om man tillåter problemen att kvarstå och inte gör något åt dem så kan man inte klaga.. Det var de Johan gjorde förut. Han lät alla hållas och hans måtto var "bara ignorera" men de funkar inte så när man är en familj. Om någon i ens familj mår dåligt eller behandlas illa ska man hjälpa och stötta den samt försöka göra allt man kan för att få ett stopp på de som skadar den man älskar. Och där är vi nu! Han står upp för mig och han ser att jag är inte roten till problemen utan hans släktingar samt ex. Allt jag har gjort är att värna om min familj och får skit för de. Nu får vi se hur den kommande tiden kommer se ut men jag hållar alla tummar och tår för att Johan fortsätter med detta han påbörjat att stå upp för mig och sin familj som vi har tillsammans.
Tragiskt är de!
Detta kaos, drama och skitsnack som har pågått nu i flera månader har tagit knäcken på mig många gånger. jag funderade ett tag på om de som sagts om mig stämmer. Om jag har manipulerat min sambo och skadar barnen. Men för varje gång jag tänkt så har johan förklarat att så är de inte alls utan de är bara hitte på! Men när man får höra upprepade gånger under flera månaders tid saker så börjar man ju fundera. Men igår tog nog priset på länge! För två månader sedan så bestämde jag och Johan att vi skulle hjälpa våran gemensamma vän Sandra med en bostad. Då hon behövde en omgående och de inte fanns någon lägenhet att få tag i till henne så bestämde vi att hon kunde bo hos oss tills hon hittar en bostad. Vi pratade med Sandra om de och hon flyttade hit påsk helgen. Igår skrev hon på fb hur tacksam hon var över att få bo här och då kom de anklagelser igen!! De var bland annat att hon skulle inte tacka oss utan barnen! Och att barnen far illa av att hon är här och att vi är gulliga mot varandra kallar varandra snuttan är barnfasoner som ska upphöra och vi ska växa upp!
Allt detta för att Sandra valde att tacka oss så att alla kunde se de!! och när jag förklara att personen som kommenterat inte ens ringt eller träffat barnen på de 3,5 år som jag funnits så kommer standard kommentaren som blivit nya modet "jag ringer dig Johan när du är ensam så vi kan ta de på tu man hand" eftersom alla tror nu mera att jag manipulerar Johan så kan ingen ringa honom när han är hemma för då är ju jag i samma hus (konstigt jag bor här)! Denna människa som kommentera igår är Johans egna kusin...någon som jag skrev aldrig setts till under dessa år men som har mage att påstå att vi gör barnen illa. Det börjar likna trakasserier så vi får se om dessa människor lägger av eller om jag ska behöva ta till systemets lagar för att få lugn. Alla som har varit på mig den sista tiden har kontakt med Johans mamma och efter de hört av sig med anklagelser och kränkningar...
vart är glädjen över att jag och Johan har så pass stort hjärta att vi hjälper en vän i nöd istället för att vända denna ryggen till?
Och jag vill klargöra en sak som sprids som löpande eld! Alla är välkomna hem till oss men jag vill att man ringer innan för vi kan ha andra planer eller står i duschen etc. Så
Varför har de gått så långt?
Detta kaos, drama och skitsnack som har pågått nu i flera månader har tagit knäcken p
Gott gotteli gott gott
Idag har varit en dag som de flesta här hemma. Städ och massa plock. Men en sak som verkligen skiljer sig från de vanliga var att jag hade en foto session med min snutta. Jag stod för hår och make up och hon för klädval. De blev en riktigt rolig plåtning med många skratt och mycket spring fram och tillbaka för att ändra hår,kläder m,m men resultaten blev helt otroligt vackra och en del väldigt sexiga. <3
När älsklingen sluta jobbet åkte vi för att handla och mysa lite ensamma. De var super mysigt. Väl hemma laddade vi ner några filmer för kvällens mys. Nu ligger jag här på min mans bröst och vilar min kropp. Och för de nyfikna själarna som undrar om kriget här hemma har lagt sig så JA!! Vi har båda bestämt att vi ska ge allt för våran familj och se till VÅRT bästa och inte vad alla andra vill att vi ska vara eller göra. Vi är två vuxna och vi är kapabla att göra våra egna val och stå för dem. Det känns underbart att ligga nära min man igen och älska honom. De var outhärdligt när vi bråka och inte hade någon närhet eller kärlek alls utan båda var ledsna och arga.
Efter allt som vi gått igenom under dessa 3,5 år så ska vi nog klara detta med för vi är helt enkelt gjorda för varandra <3
Nu ska jag somna i min mans famn<3 natti natti
Morgon trött.
Efter den veckan med konstant bråk tog på mina krafter. De senaste dagarna sen allt lugna ner sig har jag somnat som en stock på kvällarna och varit en zombie på morgonen. Idag vakna jag av att Sandra ropa mitt namn och att jag missat väckarklockan. Tur jag har henne annars hade jag nog fortfarande sovit... Har inte kommit försent 1 enda gång med Jonathan så dumt att börja nu.. =) nej borsta tänderna på lilla killen sen är de snart dags att gå... Idag tror jag vi har planerat en promenad in till stan..hoppas bara vädret håller i sig nu!! God morgon gott folk
En del av de hela
Det har hänt för mycket den senaste tiden och många gånger har problemen ignorerats och enbart varit irritation. Det är inte så att jag är helt utan del i detta som har hänt mellan mig och Johan den senaste tiden. Jag har min del i detta drama men skulle vilja säga att den ända delen är denna blogg. Denna blogg har haft ett så stort fokus och nu kan jag längre inte ha den öppen igen pga av barnens mamma och johans mamma. Det finns ingen annan som har haft några åsikter kring den men de har gjort allt de kan för att få den nerstängd och de lyckades till slut. Det är tragiskt att jag inte ska kunna ha den öppen och få skriva mina texter pågrund av två människor som inte har någon som helst betydelse för mig. Men nu när den är låst så kan jag ju berätta hela dramat utan att få den kastat tillbaka på mig då jag vet vilka som läser min blogg och inte..
Det hela började i januari.. Jag hade en riktigt dålig dag över lag och var irriterad på barnens mamma för något (mins ej vad). Johans mamma kom över den kvällen och jag berättade att barnen är kluvna över sin halvbrors diagnos ADHD. Vi har berättat för barnen att han har en "sjukdom" (användning av ordet sjukdom är för att barnen kan realatera till de) vid namn ADHD och berättat vad den innebär. Barnen har undrat varför deras halv bror äter mediciner m,m)
Men när barnen kom hem till sin mor och frågade om detta fick de till svar att han inte hade en sjukdom. Jag var bekymmrad över att de ska bli osäkra när de får två olika svar och av två människor som är viktiga i deras liv.
Johans mamma tar då den minsta pojken sätter sig i köket och säger upprepade gånger "jag VET att han har ADHD. Den lilla killen svarar upprepade gånger "men mamma säger att han inte har de" hon upprepar då samma mening flera gånger.
Sen var de dags för mat. Och de gick hem. Jag skrev samma kväll att barnens farmor varit här och pratat med pojkarna om deras brors sjukdom och förklarat för barnen att deras mamma ljög.
Jag använde ordet ljög då jag anser att sitta och förklara upprepade gånger att hon VET är samma sak som att säga att de hans mamma säger inte stämmer alltså innebär de en lögn. Jag ansåg att eftersom jag pratade med en vuxen människa kunde jag använda de ordet utan att linda in de jag ville få fram. Allt jag hade i åtanke TROTS min ilska mot barnens mamma var att barnen inte ska behöva höra olika saker och bli kluvna utan att detta "onödiga tjafs" skulle få ett slut.
Barnens mamma i sin tur skickar då sms till Johans mamma och ifrågasätter varför hon sitter och pratar om hennes sons diagnos och påstod att hon ljög. Två sekunder får jag ett sms av johans mamma om jag skickat ett sms till barnens mamma om att hon pratat med lilleman samt andvänt ordet ljög. Jag svarade ja.
Dagen efter ringde johan upp sin mamma och frågade vad problemet var och de haglade skit om mig hörde jag då jag satt i samma soffa. Hon sa saker som "kan inte Ann ta de här själv?" så jag tog telefonen och de tog 1 sekund sen fick jag höra vilken värdelös människa jag var, Hur svartsjuk jag var på barnens mamma m,m jag sa till slut "jag vill inte lyssna på detta och accepterar inte att du säger så här så jag lägger på"
Dagen efter skickar jag ett mejl där jag säger att jag vill ha en ursäkt annars har vi inget mer att tala om samt att jag inte vill ha henne flåsandes (nej jag använde inte de orden var lite finare )i nacken med sina åsikter om vårt liv vi är vuxna och gör vårt egna liv till de vi vill ha.
.
Detta var de som hände. Och sen dess har jag fått höra mer och mer hemska saker sägas om mig till min sambo. Och de är inte så att de är små saker utan de har till och med sagts att "det är en skam att bo i samma område" Jag är manipulerande" Jag har hjärntvättat johan" Är en fara för barnen" m,m
Senast i helgen så haglade förnedringar och kränkningar igen från hennes håll.
Jag har fått nog av hennes barnsligheter och inte nog med allt detta så har hon huggt sin egna son i ryggen och åker hem till barnens mamma (har aldrig hänt innan) och pratar illa om oss och vart kommer detta fram?
Jo barnen kommer hem och säger hennes ord och vad gäller de? Jo att utesluta mig... En 7 åring som levt tillsammans med mig sen han var 4 år kommer hem och säger saker som jag vet att inte en 7 åring ens förstår,,,
Jag har inte kontaktat någon av dem.. Jag har hållt mig i skinnet skrivit en liten groda här från och till.Exempelvis att jag tycker de är förbannat omoget av en 50+ att hålla på såhär. Men varför är de okej för alla andra att bete sig såhär mot mig men jag ska bara sitta och acceptera de? Jag sa ifrån när en människa kränkte mig och detta är vad jag förtjänar för att stå upp för mig själv när jag kände mig kränkt?
Detta är vad som hänt om man kliar lite på ytan. De finns ännu mera med barnens mamma men jag orkar inte skriva allt de nu för huvudet är trött nu.
Jag är ensam hemma nu så ska ta och äta lite frukost och sen tvätta en matta som behövs tvättas. De ska paketeras tre paket som har sålts och håller på att tvätta alla överdrag till soffan. Underbart med handtvätt NOT!!
Men rent och fint blir de och luktar gott.. Ha en bra dag alla
Första semestern tillsammans
Allmänt
Augusti 2013
Exeggutor.se
22:12:00 | 
