no return

← Startsidan | 2012-07-24 | 10:34:27 | familjen | 1 Kommentarer

Jag har ALDRIG påstått att jag skulle va bättre än andra snarare motsattsen med tanke på att jag blottar min själ om mitt liv jag levt innan jag träffade min sambo. Men de senaste månaderna har folk kommenterat min blogg anonymt med kommentarer som de tror ska skada mig på något sätt för att de tror jag försöker skada andra. Men det har inte bitit på mig, Jag står för varje liten bokstav i denna blogg och jag ångrar inget av det jag har skrivit här i.

Jag tänker igenom varje inlägg innan jag publicerar det och jag skulle aldrig dra tillbaka det jag har skrivit. Jag förstår att offentlig förnedring är jobbigt men vad kan jag säga mer än att du kanske skulle ha tänkt till en gång till innan du gav dig på mig? Att vissa handlingar får allvarliga konsekvenser?

Jag har genom åren utsatts för väldigt mycket elakheter och jag har förlåtit dem idag med tanke på att det var inte så stora saker trots allt.

Men den dagen jag fick veta att jag bar Noah så förädrades jag! Nu handlade det inte längre om mig enbart som männikor kunde ge sig på utan också mitt barn. Jag svor mig själv att jag alltid skulle försvara mitt barn in i det sista andetaget jag tar. Och även om vår älskade Noah inte är hos oss så finns det fortfarande dom som kan säga saker om min son. Och det är dit jag vill komma med dagens inlägg. Jag kan förlåta mycket men går du över den linjen att förnedra eller prata på fel sätt om min son då har du spikat igen dig egna kista för så ser jag dig borta med vinden! Mig kan ni attackera hur mycket ni vill jag kan ta det men pratar ni om mitt barn då är det bäst att ni spänner fast er för då ska jag ge er en resa ni sent glömmer. Att sjunka så pass lågt att man pratar om Noah visar enbart hur sjuk i huvudet personen må vara och en sån människa skulle jag inte vilja ha i mitt liv. Och jag skiter fullständigt i om det är stundens hetta eller varför man sa saker om honom det är en oskriven regel att man pratar inte om min son!

 

Pratar ni om min son så är ni borta med vinden

Och ett förlåt kommer aldrig räcka!

 

 

 

Mikkiss

Du är precis så en "plastmamma" ska vara... När du blev tsm me Johan visste du att han hade 2 barn o du tog dom till dig o ger dom kärlek som en riktig moder... Hade de varit bättre om du skitit i dom?? O visat att dom bara var te besvär?? Du är o förblir en underbar människa o om nån påstår nått annat pratar den helt enkelt om sig själv... Jag har läst dina inlägg på fb om Jonathan o Benjamin o de verkligen värmer o läsa hur mycket dom betyder för dig<3 den dagen du blir mamma kommer jag vara så glad för eran skull för jag vet också att de barnet kommer ha de otroligt bra o växa upp i en trygg familj... Och jag vet att du skulle bli en mamma andra önskar kunnat vara<3 o Som mamma till Jonathan o Benjamin skulle jag vara tacksam över att barnen trivs me dig o inte känner sig tvingade att vara hos pappa om dom inte tyckt om dig... Jag förstår inte problemet me denna människa kanske e så att du råkar vara bättre eller för att hon ser hur mycket hennes barn hyser deras kärlek till dig.... Men hellre kärlek än hat så ser jag på de iaf... Du e en otroligt stark människa o me tanke på allt du varit med om och fått utstå förstår jag inte hur du klarat dig igenom allt... Stor eloge till dig Ann Adolfsson... Du e värd så mycket mer än dessa problem...

2012-07-24 | 11:03:08