Första semestern tillsammans

Idag har vi äntligen bokat vår första familje semster! Det ska bli så kul att komma iväg alla tillsammans och barnens förväntan är så mysig att se. Vi har bokat en stuga som vi ska ha under en natt så det blir två dagars vistelse på skara sommarland. Det var flera år sedan jag var där och kan fortfarande minnas hur roligt jag tyckte det var där. Barnen tror jag kommer stor trivas där. Så på måndag far vi mot skara. Har pratat med Sandra som ska ha tyson medans vi är borta. Känns inte alls bra att lämna min bebis även om jag vet att han är i bra händer. Nyss satt jag i soffan och mös med honom och känner då fler sår i hans päls =/ tycker inte salvan vi fick i lördags hjälper då det tydligen blir fler sår och han inte är sig själv ännu trots behandling med salvan. Tror det blir att ringa jägarvallen i morgon så de får ta ett blodprov på honom och se om det är en infektion i huden som spökar och gör så att dessa kommer. Ska gå och ta tempen på honom nu för han ligger i skrivandes stund i mitt knä och jag känner hur varm han är genom mina byxor =/
 
Stackars älskade bebis! 
 
 

Ensam är stark?

Har aldrig trott på att man är starkast ensam men mitt livs gång säger något helt annat! Jag har hela mitt liv mött motgångar. Och de har inte varit de minsta man kan möta på genom livets gång men jag har rest mig varje gång och på något vänster tagit mig framåt. Hur ni definerar framåt kanske inte är samma som mig. Ni kanske mäter de i pengar och framgång inom arbetet. men för mig innebär framåt att inte ge upp utan trots allt fortsätta kämpa!
 
Idag tänkte jag skriva om något som tynger mitt hjärta varje dag! Min son Noah Adolfsson!
Min älskade lilla ängel som saknas i mitt liv varje dag. Varje dag tycker jag att de saknas ett barn. Det är en stol vid matbordet som är tom som inte ska vara de...
Jag vill inte att varken sorgen eller längtan efter honom ska försvinna för då kanske jag glömmer honom men denna enorma smärta som jag har haft i hjärtat sen den dagen då jag fick veta att min älskade ängel inte skulle komma till oss så försvann en del utav mig. Jag drömde om detta lilla mirakel varje dag innan han ens blev till. Längtade efter att få skapa en underbar ängel som skulle kunna få allt jag inte fick och de jag värderar högst KÄRLEK! Jag mins den dagen jag satt här hemma och kände hur något i kroppen var annorlunda och jag började tänka att jag kanske mot alla odds blivit gravid. Att min högsta önskan kanske hade gått i uppfyllelse?
 
Jag testade och stickan visade positivt. Jag minns hur jag log för mig själv och kände en enorm lycka rusa genom kroppen. Jag åkte direkt till stan och köpte flera test för detta måste vara sant. Och visst var de det. Jag fick veta att jag väntade en underbar liten kille. Jag började fantisera om hur han låg i mina armar och hur jag fick se honom för första gången. Hur han skulle bli när han blev större. Hur hans skratt skulle låta..Hur han skulle leka ute och hur jag skulle le bara av att se honom... 
 
Men ALLT raserades! allt jag trodde skulle ske vändes till smärta istället för glädje! Jag las in kl 08,00 på morgonen. Jag låg med enorma smärtor i 7 timmar innan jag sa okej till ryggmärgsbedövning. Jag tyckte jag var värd smärtan som denna förlossning innebar. Denna smärta var inte för att åka hem med min älskade son utan för att avsluta hans liv....Det var de värsta man kan göra de jag fick göra. Just där och då visade jag inga känslor jag tror inte jag fällde en tår under tiden på förlossningen. Vid 12 tiden hörde jag johan säga "maria ska till vetrinären med katten så antingen måste vi fixa barnvakt eller ta barnen i morgon" 
Vi åkte hem på kvällen vid 20,00 fortfarande ingen tår.. bara enorm tomhet... 
Morgonen därpå hämtade vi hem barnen..Det fanns inte tid för mig att sörja..Jag var tvungen att ta hand om johans barn... Jag var tvungen att skjuta de hemskaste jag varit med om för att sätta någon annan i centrum...
Och jag gjorde de!! Jag FICK inte sörja. Jag var tvungen att vara något jag inte va...jag var tvungen att vara glad,,neutral.. när allt jag ville var att skrika...gråta....hata......sörja.... 
Man blöder ju efter en förlossning så varje gång jag var på toa så såg jag ju blod..Blod som kom för att jag fött noah..Blod.....
 
Jag fick lägga undan allt som hade med Noah att göra bilderna på hans fötter och händer...Ultraljudsbilderna...
För barnen kunde ju inte se de...Min son försvann på mindre en 1 sekund för alla förutom för mig... Han finns varje dag som en stor tomhet i mitt hjärta. Jag skulle ha älskat honom och skyddat honom inte begrava honom och sörja honom... Jag vet inte om jag någonsin kommer kunna acceptera att han inte kom till världen...Jag vet inte hur jag ska hantera förlusten av honom...Jag vet bara att varje dag plågas jag av det som har hänt och varje dag reser jag mig upp och går upp trots de som hänt.. 
 
Att mista ett barn är de värsta jag någonsin upplevt och min älskade son kan aldriga talas för lite om! Han fanns och ska inte raderas. Han har en födelsedag 26 mars och han är min son vad alla andra än säger. Mitt hjärta säger att jag är hans mamma. Men enligt lag så föddes han 1 vecka förtidigt för att bli registrerad som min son! 
 

  
    
 
 
 
 
Inte en ända bild på dig kommer försvinna älskade Noah. Mamma tittar på dem ibland och tillåter sig själv att bryta ihop! Min älskade lilla ängel jag hoppas verkligen du har de bra där uppe och jag tänker på dig min ängel varje dag och saknaden efter dig är enorm varje dag och smärtan dunkar i bröstet varje andetag jag tar!! 
 

Glömt bort...

Nej inte en sekund har jag glömt mina läsare men har fått prioritera bort den då jag och Johan försöker lappa ihop de vi har. Och ska säga att vi gör enorma framsteg! Nu har vi haft 2 dagar själva och de har varit helt underbara. Vi har för första gången verkligen pratat med varandra. Och som jag säger till Johan att om man inte kan prata finns de ingen möjlighet att reparera något eller komma framåt. Men som sagt de går åter igen åt rätt håll så nu får vi ytterligare en gång se hur de kommer sluta.

Idag på förmiddagen fick jag enormt ont i smal benet som sedan spridit sig till knät så nu ligger jag här med en smärta som är helt ny..funderar på om jag fått en propp men inte åker jag till sjukhuset! Icke sa Nicke dit åker man inte om de inte är akut!
Nu ska jag mysa vidare med älsklingen innan jag ska sova ( om jag ens kommer kunna med tanke på smärtan)

Trevlig kväll!!

mmm Lycka

Sitter och dricker ett par öl och tänker över mitt liv och mina beslut.. Och ja jag kan nog fan göra bättre ifrån mig hädan efter!! Men nu NNJUTTTAAA 
 
Trevlig kväll!!! 

I am alive

Igår kom jag till det stället då jag fick NOG!! Jag packa en väska försökte få tag i skjuts till motala men som vanligt när man ber om något så finns de ingen tillgänglig.. Men de blev bussen till slut och igår hade jag en av de trevligaste kvällarna jag har haft på väääääldigt längre.. Tror vi somna runt 06,30... Vet inte när jag var vaken så länge sis och inte på grund utan ångest utan av ren lycka! Nu en dusch och bli människa igen......
ha en bra dag mina vänner i am i motala =)

Seg

De finns nog inget bättre ord för att beskriva vad jag är idag är seg.. Vädret är inte speciellt glädjande så de gör ju att soffan blir extra tilltalande. Har dock sminkat Sandra vilket var super kul. Fick ju upp mitt intresse för smink för ett tag sen men har inte sminkat någon annan än mig själv så de är lite nervöst men blev super snyggt! Sen har de inte gjorts något mer idag..vi ska tvinga ut oss själva på en promenad i skit vädret sen men vi drar på de såååå läääänge de går! Ska gå förbi affären med då för att köpa lite ingredienser som fattas till dagens mat. Jag och Sandra ska göra inbakad fläskfilé och potatis gratäng ikväll. Hoppas de blir lika gott som jag kommer ihåg de..men de blir de säkert!! Nähe om man skulle se till att gå ut i skit vädret... Trevlig eftermiddag!!

Det har vänt....

Ja på hemma fronten..Johan har blivit en kärleksfull och omsorgs full person. Tror de gick upp för honom hur nära han var att mista mig och inte pågrund av oss utan på grund av hur han lät alla andra lägga sig i vårt liv. Vi har aldrig bråkat som jag skrivit tidigare om varandra utan de har enbart varit andras handlingar som stått i centrum. Om man utesluter de personer som ställer till tjafset och fokuserar på ens egna familj så finns de inget drama och inget att tjafsa om. Men om man tillåter problemen att kvarstå och inte gör något åt dem så kan man inte klaga.. Det var de Johan gjorde förut. Han lät alla hållas och hans måtto var "bara ignorera" men de funkar inte så när man är en familj. Om någon i ens familj mår dåligt eller behandlas illa ska man hjälpa och stötta den samt försöka göra allt man kan för att få ett stopp på de som skadar den man älskar. Och där är vi nu! Han står upp för mig och han ser att jag är inte roten till problemen utan hans släktingar samt ex. Allt jag har gjort är att värna om min familj och får skit för de. Nu får vi se hur den kommande tiden kommer se ut men jag hållar alla tummar och tår för att Johan fortsätter med detta han påbörjat att stå upp för mig och sin familj som vi har tillsammans. 
 
 
 
 

Tragiskt är de!

Detta kaos, drama och skitsnack som har pågått nu i flera månader har tagit knäcken på mig många gånger. jag funderade ett tag på om de som sagts om mig stämmer. Om jag har manipulerat min sambo och skadar barnen. Men för varje gång jag tänkt så har johan förklarat att så är de inte alls utan de är bara hitte på! Men när man får höra upprepade gånger under flera månaders tid saker så börjar man ju fundera. Men igår tog nog priset på länge! För två månader sedan så bestämde jag och Johan att vi skulle hjälpa våran gemensamma vän Sandra med en bostad. Då hon behövde en omgående och de inte fanns någon lägenhet att få tag i till henne så bestämde vi att hon kunde bo hos oss tills hon hittar en bostad. Vi pratade med Sandra om de och hon flyttade hit påsk helgen. Igår skrev hon på fb hur tacksam hon var över att få bo här och då kom de anklagelser igen!! De var bland annat att hon skulle inte tacka oss utan barnen! Och att barnen far illa av att hon är här och att vi är gulliga mot varandra kallar varandra snuttan är barnfasoner som ska upphöra och vi ska växa upp! 
Allt detta för att Sandra valde att tacka oss så att alla kunde se de!! och när jag förklara att personen som kommenterat inte ens ringt eller träffat barnen på de 3,5 år som jag funnits så kommer standard kommentaren som blivit nya modet "jag ringer dig Johan när du är ensam så vi kan ta de på tu man hand" eftersom alla tror nu mera att jag manipulerar Johan så kan ingen ringa honom när han är hemma för då är ju jag i samma hus (konstigt jag bor här)! Denna människa som kommentera igår är Johans egna kusin...någon som jag skrev aldrig setts till under dessa år men som har mage att påstå att vi gör barnen illa. Det börjar likna trakasserier så vi får se om dessa människor lägger av eller om jag ska behöva ta till systemets lagar för att få lugn. Alla som har varit på mig den sista tiden har kontakt med Johans mamma och efter de hört av sig med anklagelser och kränkningar... 
vart är glädjen över att jag och Johan har så pass stort hjärta att vi hjälper en vän i nöd istället för att vända denna ryggen till? 
Och jag vill klargöra en sak som sprids som löpande eld! Alla är välkomna hem till oss men jag vill att man ringer innan för vi kan ha andra planer eller står i duschen etc. Så 

Varför har de gått så långt?

Detta kaos, drama och skitsnack som har pågått nu i flera månader har tagit knäcken p

En del av de hela

Det har hänt för mycket den senaste tiden och många gånger har problemen ignorerats och enbart varit irritation. Det är inte så att jag är helt utan del i detta som har hänt mellan mig och Johan den senaste tiden. Jag har min del i detta drama men skulle vilja säga att den ända delen är denna blogg. Denna blogg har haft ett så stort fokus och nu kan jag längre inte ha den öppen igen pga av barnens mamma och johans mamma. Det finns ingen annan som har haft några åsikter kring den men de har gjort allt de kan för att få den nerstängd och de lyckades till slut. Det är tragiskt att jag inte ska kunna ha den öppen och få skriva mina texter pågrund av två människor som inte har någon som helst betydelse för mig. Men nu när den är låst så kan jag ju berätta hela dramat utan att få den kastat tillbaka på mig då jag vet vilka som läser min blogg och inte.. 
 
 
Det hela började i januari.. Jag hade en riktigt dålig dag över lag och var irriterad på barnens mamma för något (mins ej vad). Johans mamma kom över den kvällen och jag berättade att barnen är kluvna över sin halvbrors diagnos ADHD. Vi har berättat för barnen att han har en "sjukdom"  (användning av ordet sjukdom är för att barnen kan realatera till de) vid namn ADHD och berättat vad den innebär. Barnen har undrat varför deras halv bror äter mediciner m,m)
Men när barnen kom hem till sin mor och frågade om detta fick de till svar att han inte hade en sjukdom. Jag var bekymmrad över att de ska bli osäkra när de får två olika svar och av två människor som är viktiga i deras liv. 
Johans mamma tar då den minsta pojken sätter sig i köket och säger upprepade gånger "jag VET att han har ADHD. Den lilla killen svarar upprepade gånger "men mamma säger att han inte har de" hon upprepar då samma mening flera gånger. 
Sen var de dags för mat. Och de gick hem. Jag skrev samma kväll  att barnens farmor varit här och pratat med pojkarna om deras brors sjukdom och förklarat för barnen att deras mamma ljög. 
Jag använde ordet ljög då jag anser att sitta och förklara upprepade gånger att hon VET är samma sak som att säga att de hans mamma säger inte stämmer alltså innebär de en lögn. Jag ansåg att eftersom jag pratade med en vuxen människa kunde jag använda de ordet utan att linda in de jag ville få fram. Allt jag hade i åtanke TROTS min ilska mot barnens mamma var att barnen inte ska behöva höra olika saker och bli kluvna utan att detta "onödiga tjafs" skulle få ett slut. 
Barnens mamma i sin tur skickar då sms till Johans mamma och ifrågasätter varför hon sitter och pratar om hennes sons diagnos och påstod att hon ljög. Två sekunder får jag ett sms av johans mamma om jag skickat ett sms till barnens mamma om att hon pratat med lilleman samt andvänt ordet ljög. Jag svarade ja. 
 
Dagen efter ringde johan upp sin mamma och frågade vad problemet var och de haglade skit om mig hörde jag då jag satt i samma soffa. Hon sa saker som "kan inte Ann ta de här själv?" så jag tog telefonen och de tog 1 sekund sen fick jag höra vilken värdelös människa jag var, Hur svartsjuk jag var på barnens mamma m,m jag sa till slut "jag vill inte lyssna på detta och accepterar inte att du säger så här så jag lägger på" 
Dagen efter skickar jag ett mejl där jag säger att jag vill ha en ursäkt annars har vi inget mer att tala om samt att jag inte vill ha henne flåsandes (nej jag använde inte de orden var lite finare )i nacken med sina åsikter om vårt liv vi är vuxna och gör vårt egna liv till de vi vill ha.
 .
Detta var de som hände. Och sen dess har jag fått höra mer och mer hemska saker sägas om mig till min sambo. Och de är inte så att de är små saker utan de har till och med sagts att "det är en skam att bo i samma område" Jag är manipulerande" Jag har hjärntvättat johan" Är en fara för barnen"  m,m 
Senast i helgen så haglade förnedringar och kränkningar igen från hennes håll. 
Jag har fått nog av hennes barnsligheter och inte nog med allt detta så har hon huggt sin egna son i ryggen och åker hem till barnens mamma (har aldrig hänt innan) och pratar illa om oss och vart kommer detta fram? 
Jo barnen kommer hem och säger hennes ord och vad gäller de? Jo att utesluta mig... En 7 åring som levt tillsammans med mig sen han var 4 år kommer hem och säger saker som jag vet att inte en 7 åring ens förstår,,, 
 
Jag har inte kontaktat någon av dem.. Jag har hållt mig i skinnet skrivit en liten groda här från och till.Exempelvis att jag tycker de är förbannat omoget av en 50+ att hålla på såhär. Men varför är de okej för alla andra att bete sig såhär mot mig men jag ska bara sitta och acceptera de? Jag sa ifrån när en människa kränkte mig och detta är vad jag förtjänar för att stå upp för mig själv när jag kände mig kränkt? 
 
Detta är vad som hänt om man kliar lite på ytan. De finns ännu mera med barnens mamma men jag orkar inte skriva allt de nu för huvudet är trött nu. 
Jag är ensam hemma nu så ska ta och äta lite frukost och sen tvätta en matta som behövs tvättas. De ska paketeras tre paket som har sålts och håller på att tvätta alla överdrag till soffan. Underbart med handtvätt NOT!! 
Men rent och fint blir de och luktar gott.. Ha en bra dag alla 
 

prata först tänka sen?

Jag tänker först och skriver sen då behöver jag inte ta tillbaka något =) 
 
*Att stå och förnedra sitt barns pappa inför ett barn och sedan sitta och predika om att pappans hem är skadligt och "läskigt" ?
 
*Att under ett vuxet samtal bryta ihop så dant att luften inte finns att tillgodose en och sedan lämna över telefonen till barnet som tydligt stått bredvid och lyssnat på.
 
*Att predika om att de va förnedring av mamman vid en händelse då enbart orden "tack men nej tack jag vill inte ha den" hade förekommit och var helt sjukt att detta fick förekomma.. 
 
Jag kan inte ta en människa som säger såna här saker på allvar hur ska jag kunna de? Jag menar man står inte och predikar om dittan och dattan och sen så begår man själv handlingar som är ännu värre... Vart är självinsikten då? Och när kommer ursäkterna? därför gjorde jag så...därför blev de så...men jag kunde inte... Ursäkter som kommer varje gång... 
Jag har öppnat mitt hem ett flertal gånger och varje gång så kommer de en kniv i ryggen inom en kort tid men de är alltid jag som skapar dramat? Genom vad? Att leva mitt liv och få va ifred?
Jag kan säga that ship has sailed och de för sista gången. Mitt hem är inget öppet hus längre.
De som hände igår kan jag inte förstå hur man kan somna gott på natten efter att ha gjort. Jag skulle skämmas något enormt om de var jag som hade gjort detta.
Men ytterligare en gång hade jag inte en del i samtalet utan enbart motpart som agerade på samma bana som vanligt omoget och i skottlinjen står någon som inte borde och får ta smällarna av de.  
Att agget mot mig kan va så stort så att man skadar människor bara för att få någon slags konstig "hämd" är läskigt utan överdrift
 
Så ring inte till mig igen och fnittra och vill ha sympati och förståelse för detta var sista gången! 
Och jag skämms inte över mina handlingar eller mina ord, jag står för varje ett och med gott samvete för jag gör inte saker i ilskans hetta utan i livets förnuftet.
 
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och prata vidare med min bättre hälft under tiden. 
kärlekens ord <3
 

Vaken

De är sent men kan inte sova..tankarna snurrar och är mer vilda än tama. Mycket skit har de varit genom åren..fy pyttssan.. Men detta är inte av denna värld det har gått till en gräns jag aldrig trodde skulle komma. I am done!
Aja vad gör jag när jag inte kan sova? Jo jag och min snutta har precis satt oss i soffan igen efter att ha bakat en plåt med kärleksmums! Nu ska de bara kallna lite så ska jag tröst äta halva och sen sova..i alla fall lägga mig...
Natti


Hon är hemma<3

Igår var svärfar och hans fru här och fira mig<3 gulligt att de ringde och fråga om de fick komma förbi på min dag<3
Blev kaffe och en massa prat om både hund och idiotin med försäkringskassan. Men väldigt trevligt att de ville komma. Så stort tack!

Igår kom min älskade snutta hem. Vi hämtade henne på stationen vid 9,50 och jag skaka av lycka när jag fick se henne och krama om henne igen <3 men nu är hon äntligen hemma igen så nu är hon fången och har utegångsförbuds förbud!! Haha nej vars :)

Idag ska vi till tandläkaren med Tyson för koll av hans mun upptäckte ju mer fel i hans mun igår :/ det är väldigt osäkert vad och hur mycket som ska göras för att han ska bli bra så mår inget bra över detta..fan han är min bebis och ska må bra...och hatar att va så maktlös..att inte kunna lindra hans smärta..nej de tar på krafterna att va orolig :/
Nu kaffe och prata ikapp allt som hänt <3


hipp hipp hurra för mig idag

Irriterande att ett helt inlägg bara kan försvinna =s skrev ett igår kväll för en gångs skull på datorn vet att jag förhandsgranska men sen vet jag inte om jag glömde publicera. Men hur eller hur så borde de har sparats i utkast men icke. Aja de var gårdagens bekymmer. 
 
Idag blir jag 1 år äldre. 23 år  gammal !!  Känns som de var igår jag satt i bilen tillsammans med Marita (min kontakt person från behandlingen) för att flytta in i min egna lägenhet. Jag var bara 16 år gammal då en tonåring. 
 
Blev lite avbruten var tvungen att gå ut och rasta bebisarna <3 så vart var jag?? 
 
Jo 16 år.. De är alltså 7 år sedan!! Herregud vad åren springer iväg. Och inget kan man göra för att stoppa dem. De ända man kan göra är att fylla dem med lycka och bra minnen. Nu 7 år senare har jag en fantastisk man att dela mitt liv med, två underbara barn, en vacker hund, och ett jätte fint hus. Det har hänt väldigt mycket men skulle jag skriva allt här så skulle jag inte ha tid med något annat.
 
På tal om mina skrifter vad får vissa av er att tro att jag delar med mig av ALLT? Det är mycket som händer och sker men utan att de publiceras här. Varför? 
Jag bara älskar hur människor skapar sin egen tolkning av 1/5 del av allt som egentligen hänt. Lämnar man bara en liiiiiten del så kan man få väldigt många skratt vilket denna blogg har gett mig kan jag säga. Ojojoj som de har klagats på mitt skrivande, mina texter, mitt sätt att använda ord till och med min positivitet. Spelar ingen roll om detta skulle va en blogg fylld med mörker eller enbart glädje så finns de alltid någon de sticker i ögonen. Men jag har gjort mitt val att stå kvar och fortsätta skriva och dela med mig av 1/5 till er som läser för det roar mig. Kritik som kommer tar jag med en klack spark och ett leende för de kan inte skada med tanke på hur jag skriver och vad jag väljer att dela med mig. Har hört människor som tycker att de är sååååå illllla av människor att skriva allt på nätet. Men ändå går de in och läser? dubbel moral?
Eller alla reality program på tvn hoppar ni kritiker över dem också? Inget verklighets baserat över huvudtaget lägger ni inte en sekund på?
Vad skiljer dem och mig?
Jo att jag är i deras närhet. Att de jag kan skriva kan påverka dem. Därför stör de dem. Därför är min blogg ett problem för omgivningen. Är de då mitt problem eller deras? Varför gå in och läsa om de sticker er i ögonen? 
 
Läste något igår som fick mig först förbannad sen skratta jag tills jag fick kämpa efter att återfå andan igen. Det är så lätt för desperata människor att ge sig på minsta lilla halmstrå de kan hitta.. patetiskt!! Allt jag gör är att tycka synd om dem. Att försöka hålla upp en fasad av falskhet måste verkligen ta på krafterna? Själv skulle jag inte kunna ljuga så för jag har för kast minne så skulle snubbla på mina egna lögner hela tiden. haha 
Prövade den vägen vid 14 års ålder gick åt pipan haha
 
 
Nog om de. Igår så lyckades jag med något jag gett mig in på flera gånger men gett upp. Bildbehandling, foto redigering. Jag har läst och studerat hur man ska göra och än så länge använder jag kanske 5 funktioner av alla som finns i detta program men man måste ju börja någonstans. Ska vi sa två bilder jag jobba med igår.. 
 
 
  
 
Den här sista bilden ligger mig väldigt nära hjärtat med tanke på att jag gjorde den till minne av våran älskade son Noah. 
 
Idag kommer min älskade snuttan hem! Hon har varit borta för länge nu. Skrev till henne igår att jag skulle puffa till hennes kudde så den är mysig när hon kommer hem fick tillbaka då att de var kärlek de <3 älskade systra mi<3 Du vet att detta är ditt hem. You are not going anywhere as long i am around! 
 
Nej nu ska jag ta och städa och greja i ordning lite här hemma. Hundarna ligger och sover så kanske kan få rent  golvna igen ;) ha en underbar dag alla
 
clean out your on house before you take someone else's
 

Cykla så mysigt

Som jag skrev tidigare idag så skulle jag och älsklingen ut och cykla vilket vi också gjorde. Det var första gången som hundarna sprang bredvid cykeln och de älska det. Äntligen fick de sträcka ut sina kroppar ordentligt. Blev en sväng runt tallboda och som avslutning cykla vi till fotbolls planen och släppte dem för att tömma den sista energin<3 vet inte hur många gånger min älskling sagt att de varit en mysig och underbar helg<3
Det har varit en salig blandning av mys och måsten men allt har gjorts med ett leende och med omtanke. Livet är bra underbart. I morgon har jag inga planer alls mer än att om solen är framme ta vara på den och sola. Nu när hemmet är rent så kan jag njuta en stund. Nu ska jag kolla lite olika motiv som älsklingen ska få tatuera på mig...me love alot!! Natti

Snuttan dags att komma hem snart saknar dig! Men idag har jag bäddat rent i din säng och gjort mysigt åt dig så en varm och mysig säng finns när du kommer hem igen<3 2 dagar och 1 natt kvar<3


Bra duktig är jag ;)

Idag gick vi upp tidigt älsklingen skulle in och jobba och jag skulle ta hand om hemmet. Blev en kaffet ihop innan älsklingen for iväg och jag började ta itu med hemmet. Nu är de skinnande rent och då menar jag från tak till golv. Har till och med tvättat mattor idag. Nu hoppas jag de kan hålla sig i ett par dagar i alla fall. Älsklingen är påväg hem nu och när han kommer ska vi ta en liten fika sen ska vi ut och cykla med vovvarna en sväng. Se hur de går :p
Jätte bra för hundarna både psykisk och fysisk träning. Nej dags att sätta på kaffet så de är klart när älsklingen kommer<3


Shopping shopping!!

Idag hade vi planen att åka och shoppa lite och jag kan säga att vi fynda GALET!! Först hitta jag en vår jacka till mig för 75kr och inte bara de att den var billig jag kan ha strl XS nu =)
Strax där efter hitta vi en ny vår jacka till Jonathan enbart 40kr!! Hittade också två par super snygga nya shorts till Jonathan de kosta tillsammans 40kr.. Så de går verkligen att fynda om man letar på rätt ställen. När vi kom hem åt vin frukost och sen gick vi ut till garaget. Jag städade bilen invändigt medan Johan bytte till sommar däck. Nu är han påväg hem efter att ha åkt och tvättat den med. Jag hade tänkt städa medans hans var borta men blev dålig så är soff liggandes :(
Fick en underbar överraskning igår!! Trallen på baksidan kommer bli snickrad åt oss=)
Så både trall på fram och baksidan kommer bli gjorda till sommaren. Så sjukt glad<3
Ikväll blir de soff mys och chicken raps men idag med färdig grillad kyckling. Gott gott. Nu vila lite till innan The love of My life kommer hem<3

Trevlig lördag på er


Here we go

Bestämde mig för ett tag sen att de var dags för lite förändring i utseendet =) haha.. Har tagit sin lilla tid och de är inte klart ens nu men här kommer ett liiiitet smak prov av vad jag grejar med just nu =) 
 
 
Det är lite för gult än så länge men de är bara att köa på med special schampot och bleka mera. Mitt hår har hållt helt fantastiskt!! trodde de skulle gått av för längesen men de håller än efter vad är de nu 3 blekningar? 
Men nu blir det en paus ett tag och låta håret vila. Vad tycker ni?

God morgon

Känns som om jag mår bättre än så länge men vågar inte ropa hej ännu då dagen är lång men idag kan jag stå upp i alla fall utan att ramla. Har precis vinkat av min snutta som åkte idag på sin mini semester. Hon var ordentlig och gick upp vid 6 tiden medans jag låg kvar ett tag till. 
Nu är de morgon mys i soffan här hemma men jag har blivit utbytt mot två hårbollar på morgonen ;)
 
 
Både ozzy och Tyson älskar täcken och är inte speciellt pigga på morgonen så den som myser med sånt den får två hundar på köpet<3 
Efter att Jonathan har gått till fritids så ska jag bädda ner mig och sova ett tag till har sovit hela natten men känner att jag behöver litet till. Får se om värmen kommer idag igen och solen tittar fram då kanske bikinin åker fram och jag lägger mig i solen och får lite färg. 
ha en bra dag 

Förklaring

En dag kommer en förklaring. Inte idag inte i morgon och troligtvis inte de närmsta veckorna...men de kommer. Många kommer inte ens då förstå alls vad jag vill förmedla eller varför jag väljer att blotta detta för alla. Men de är något jag måste för att komma vidare.
Så ha tålamod mina läsare de kommer en förklaring...
Nu till dagen. Den har spenderats säng liggandes (i soffan) och sovit från och till samt försökt stå på benen inte lätt alla gånger kan jag säga. När Johan och barnen kom gjorde jag som alltid och tog mig själv i kragen och lagade mat och var lite social. Nu på kvällen har de pratats om sandras mini semester och jag har hjälpt henne välja kläder och packa. Nu ligger jag äntligen i sängen och ska sova. Har verkligen längtat efter att natten ska komma och jag ska få sova. I morgon blir de inget gjort alls!! Jag har planerat in en stor strejk och bestämt mig för att spendera dagen i sängen i hopp om att känna mig bättre.
Så håll tummarna för att de bara blir bättre och bättre hädan efter!!
Ps: min huvudvärk är borta "jjjjiiiiippppppiiii ;)"


Tidigare inlägg