Ja gratulationerna har verkligen rullat in hela dagen! Trodde verkligen inte att så många skulle uppvakta mig på min dag. Men väldigt glad gjorde ni alla mig med era gratulationer!!

Idag så var Jonathan helt överlycklig över att gå till skolan gjorde sig fin och fick välje kläder själv så han kände sig snygg. Viktigt nu i denna ålder och han har bra smak. Väl klädd så satt han i soffan ska vi gå snart ska vi gå snart. Frågade honom om han såg fram emot att gå till skolan och han sken upp och sa jaaaa. Väl på skolan stod han vid min sida och mös medans jag prata med fröken. När jag skulle gå så frågade jag om han ville gå hem själv eller om jag skulle hämta honom. Idag vill jag gå hem själv fick jag till svar. Och självklart fick han det. Han kom hem som en solstråle.

När jag stod och förberedde maten innan mina andra pojkar kom hem så kom Jonathan ut till mig i köket och lättade sitt hjärta ordentligt med tårarna i ögonen. Jag pratade med honom och vi kramades och sen gick han och lekte igen. Efter en stund kom han igen och sa Ann det vi prata om kan det va våran hemlighet? Självklart sötnos säger det inte till någon. Så äntligen lättade han sitt hjärta så nu är det bara att sätta igång och se till så att han får det bra med det som tyngde honom. Gör mig arg att en så liten kille bär på så stora saker=( Älskade hjärte barn men tur att han känner att han kan prata, va ledsen och känna trygghet med mig.