Ja det har varit underbart väder de senaste dagarna. Vi har varit ute lite och njutit av det men det har varit svårt att fokusera. Tankarna är som ett ständigt tryck upp ifrån. Det kommer bli bättre och lättare med tiden men det kommer alltid finnas kvar. Jag har predikat väldigt mycket den senaste tiden om vänskap och vad vänskap är och så vidare så jag är så trött på det så jag vet varken ut eller in. Jag vet väldigt väl vart jag står i livet och vem jag är. Jag är en omtänksam person och bryr mig om mina medmänniskor men allt har sitt pris. Och man ska inte bli blåögd när det kommer till människor. Alla vill vi överleva och ibland när det blir tufft så undviker man kontakt istället för att visa att man finns just då det var som viktigast. Min och Johans relation har inte prövats alls av det som vi nu går igenom utan vi har snarare insett båda två tror jag att vi är starka tillsammans och vi kan övervinna allt bara vi har varandra. Igår var en dag i tystnad.. Fanns inte mycket att säga utan en kram eller en puss sa det som behövdes sägas. Jag kommer inte att blogga på några dagar nu för i morgon läggs vi in på sjukhus. Jag kommer att berätta om det när vi kommer hem igen men tills dess så är min blogg vilande. Ni ska veta alla ni som har besökt mig dagligen och som lämnar så fina kommentarer är i våra tankar och vi önskar er allt gott! Vi har blivit förvånade över hur många underbara människor som finns där ute som vi inte hade en aning om <3 Nu ska vi försöka få i oss lite frukost och sen kansek man skulle försöka ta sig ut i det fina vädret som även idag gör oss sällskap. Jag avslutar detta inlägg med en bild på mig och mitt livs kärlek från förra året