En känsla som man aldrig kan förklara för någon. Jag blev tårögd och lite fundersam första gången jag kände något i magen så jag sökte på google på den känslan jag hade och de visa sig att det kunde va bebisen. Men nu kan vi verkligen prata om att det lilla knytet rör sig där inne. Just nu sitter jag med datorn i knät och jag får pausa med skrivandet från och till för att den lilla rör sig så jag skyndar mig med handen till magen men ändå hinner jag inte. Var som igår då Johan låg med handen på magen och försökte kände känna vårt barn. Men klart den inte rörde sig då men när Johan hade somnat då var det som ett flipper spel där inne <3 Nu är det bara 5 dagar till nästa UL. Hoppas de kan se vad det är för kön. Men kan de inte det så blir det ett besök till crocus inom en snar framtid. Dit ska jag hur eller hur för man får en cd-skiva med inspelat ultraljud på som jag verkligen vill ha och så går de igenom bebisen från topp till tå grundligt. Detta kostar 900 men det är värt varje öre tycker jag. Så nu blir barnet i magen kallat knytet fram tills onsdag om vi får veta könet då. Vem vet då blir det ett nytt smeknamn. Vissa människor missunnar mig detta barn av ren svartsjuka. Och de andra resterande är så sjukt underbara och vill följa graviditeten i detalj. Jag önskar alla som vill få barn ett barn. Denna känsla nu när alla besvär är borta är underbar. Det är ovant med rörelserna i magen men samtidigt helt underbart. Jag längtar tills johan kan känna rörelserna lika kraftigt som jag. Då kan vi ligga där på kvällarna och le fåningt över det vi skapat av kärlek. Känns löjligt att kalla det kärleks barn med det är vad det är. Vi skapade dig av ren kärlek. Det är som jag säger till de som har tyckt att man skulle ha väntat. Vad skulle vi ha väntat på? O lycka? missär? Varför inte skaffa ett barn när man älskar varandra så högt att inget annat är mätbart med det? Som jag säger till Johan vi skapade ett barn av kärlek och inte av missär som många andra gör. De skaffar barn med någon som de knappt känner eller för att hålla en kille kvar. Är det rätt anledning? Finnns inget jag inte kommer kunna göra sen bara för att jag har barn. Och framför allt finns inget jag vill göra utan våra barn. De tillhör oss och vi är en familj. Jag har hellre familje minnen än undra vart barnen är när man kollar på kort. Se om det blir nästa gång barnen kommer som vi berättar för dem. Än så länge vet de inget då vi ville vänta tills efter detta UL då vi vet att allt är bra till 100 %. Och sen kan inte barn visualisera heller med tid. De vet inte hur länge 4 månader är. De kan bara tycka det är lång tid. Men vi får se vad deras reaktion blir. Johan ska filma dem i alla fall = ) Tror Benjamin kommer säga att han vill ha en hund för det är vad han säger när vi frågar honom vad han skulle tycka om jag och hans pappa fick barn "jag vill ha en hund" Men det får han inte förens han kan plocka upp bajset efter hunden då har jag lovat honom en hund. Men det kommer nog dröja då de tycker det är väldigt äckligt. Nej nu kom mina två andra prinsar hem så nu ska vi sätta oss på altanen och dricka kaffe innan Johans pappa och hans fru gunilla kommer på taco kväll <3