Då jag fick gå den svåra vägen när jag växte upp så brinner jag väldigt hårt för att förhindra lidande för andra barn. Jag har många exempel på barn som farit illa av sin barndom som fortsatt leva på ett disfunktionellt sätt och som inte ser någon ände på det. Jag tror väldigt hårt på det att man väljer antingen att förändra sitt liv till det bättre eller att fortsätta leva som ett offer. Men det menar jag följande, jag tar mig själv som exempel. Min mamma dog på ett hemskt sätt och detta fick jag riktig insikt i när jag var 12 år gammal. Jag levde på ett väldigt disfunktionellt sätt fram tills jag var 18 år. Jag utagerade,hatade,sörjde och mest av allt jag tyckte så synd om mig själv. Men sen vände allt. Jag började fundera på vad jag ville med mitt liv. Jag anmälde mig till en vuxen utbildning som är väldigt tuff pluggade den på distans betalade av mina skulder och började bli något vi alla blir vuxen. Men all den hat,sorg och det utagerande beteendet försvann och jag förstod inte alls hur man kunde ha levt på det sättet jag gjort. Jag började granska min barndom en gång till och kom fram till att de människor som sas skulle va vuxna var inte vuxna för mig när jag behövde det. Jag behövde en fast hand,kärlek,trygghet och regler men ingen kunde stå kvar och ge mig detta utan om jag utagerade så gav de vika och jag vann. Det resulterade i flera flyttar och till slut träffade jag en kvinna på det behandlingshemmet  dit jag fick flytta vid 14 år ålder som stod kvar. Hur mycket jag än utagerade hur mycket jag än försökte att få henne att ge vika så stod hon kvar. Med öppna armar och sa om och om igen att jag tycker om dig ändå trots att du gör såhär. Den kvinnan kommer jag alltid älska för det hon gjorde. Jag var 14 år och allt jag sökte efter var en stabill vuxen som stod kvar. Som trots det jag gjorde tyckte om mig för den jag var.
Oj nu kom jag ifrån ämnet lite men samtidigt inte. Barn behöver regler,trygghet och kärlek. Ger du det ena men inte det andra ja men då får du inte ett tryggt hem med trygga barn. Jag fick en kommentar som frågade om jag ville vara orsaken till ett annat barns lidande. Den personen kan verkligen inte känna mig över huvudtaget. Jag predikar eller försöker upplysa väldigt ofta angående hur man inte bör göra med barn och detta utifrån mina egna erfarenheter. Jag har upplevt systemt jag har fart illa men jag har rest mig och idag sitter jag med en underbar familj i ett stort radhus och jag mår bra och är stolt över vem jag blivit. Jag tänker ofta på hur jag gör saker och vad det får för konsekvenser. För det är något man också lär barnen under deras uppväxt. Jag insåg inte mina konsekvenser förens jag ändrade min livs stil. Ett exempel skulder... Inget roligt när det dimper in brev efter brev genom brev lådan och man kan inte betala dem. Det ledde till psykisk påfrestning samt en ilska. Men jag var 16 år när jag fick egen lägenhet jag hade ingen stöttning ingen som berättade för mig hur jag skulle sköta hemmet eller hur man gjorde med räkningar m,m. I vanliga fall får du lära dig detta innan du flyttar hem ifrån. Och hur lär man ett barn kosekvenser av sitt handlande? vi använder det här hemma att lördags godiset,fredags myset och vecko pengen är ingen självklarhet. Det är något man får om man förtjänar det. Har man blivit av med det ja men då får du det inte denna vecka. I början hade de väldigt svårt att ta om de blev av med något av dessa tre men idag så accepterar dem det utan gap och skrik och frågar man dem om varför så förstår dem och säger vad det var dem gjorde för att mista något av dem. Jonathan är 6 år och han har varit väldigt inåtvänd. Men han pratar med oss. lättar sitt hjärta mer och mer ju mer vi har våra regler. Det är som om han vill ha det för att känna sig trygg. Våra regler har alltid varit dem samma och det är också viktigt man kan inte byta regler hur som haver för det skapar också otrygghet. De vet ju inte vilken fot de ska stå på om man håller på att hitta på nya och ersätter de gamla och så vidare. Barn är sköra men det innebär inte att man inte ska ha regler. Likadant att barn måste få välja vissa saker. De måste få stå för vissa val. Ett sånt exempel är mini skrutt Benjamin han ville leka tills han skulle lägga sig. Jonathans kompis var här och de lekte alla tre. När det var dags för skrutten att lägga sig så sa han nej. Då satte jag mig med honom frågade vad han hade sagt när vi pratade förut han hoppade upp i min famn och jag bar in honom i badrummet och sen borstade vi tänderna och la honom både hans pappa och jag kramade och pussade honom och sa att vi älska honom som varje kväll med båda barnen. Barn måste få välja men det innebär inte att de ska styra hemmet. Vi pratar mycket i denna familj och vi har våra regler och vi får trygga barn. De älskar oss inte mindre för att vi har regler snarare tvärtom. Regler föder kärlek inte hat,sorg,ilska,otrygghet!!! Om du inte bryr dig då har du inga regler för varför lägga energi på att upprätthålla reglerna när du kan göra så mycket annat för dig SJÄLV?
Nej nu ska jag avsluta detta inlägg och jag hoppas att ni förstår budskapet i detta inlägg.

try to break me and you will get hurt and surprise when i raise again!!