Det känns i kroppen

De senaste dagarna har jag gjort lite i hemmet och nu får jag betala priset för det. Jag har sån extrem värk så jag knappt kan röra mig. Mina händer domnar och vaderna krampar. Höfterna och axlar smärtar... Gaaaahhhh
Men samtidigt så har jag fått lite gjort och är nöjd med det. Men detta är inte kul att vara helt paralyserad och inte kunna göra allt man skulle vilja pga av att kroppen hindrar mig. Jag skulle görna vilja komma ut under dagen på en låååååång promenad men det kommer inte ske då kroppen är som den är och skriker VILA!!! Allt i livet har sitt pris och allting handlar om vad man vinner av att göra något. Mår jag bra i bara några minuter av att göra något så gör jag det men det tär på mig att vara så begränsad som jag idag är. Fick en kommentar ifrån en myndighet att jag borde äta mediciner annars motarbetar jag rehabiliteringen?!! You say What??!!!!! Då jag har kunskap om denna sjukdom och det finns studier som visar att mediciner hjälper enbart en kort tid sen måste doserna höjas mer och mer och mer och mer. Vilket kan resultera i att man missbrukar tabletter eftersom kroppen blir resistent gent emot tabletterna så innebär det ju att doserna kommer bara höjas och det är inget jag vill. Jag har missbruk i släkten och skulle aldrig ta chansen eller överväga att ta tabletter. Men som sagt då motarbetar jag dem. IDIOTI!! För tusan var glad över att det finns vissa som inte vill ta tabletter! Min läkare tycker det är skit starkt av mig och stöttar mig fullt ut!

Nog om det. Men dagen kommer enbart innebära vila och massa mys. Kanske tar mig ut i solen ett tag. Igår fick jag nog av solen så jag gick in och satte mig i soffan och var där tills mina änglar kom hem för jag orkade bara inte med den stekande hettan! Nu ska jag ta mig lite frukost och kolla klart på vakna med the voice.. Kanske sätter mig på altanen och käkar... mysigt som tusan att kunna äta ute. Jag och mina pojkar har ätit ute varje kväll vilket är högt uppskattat. nej avslut nu!





Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback