Någon som gör mig så frustrerad är när man ser att föräldrar ger efter vid gap,skrik och utbrott. Varför skulle den vuxna ens säga nej eller inte göra det barnet ville från början om den ändå fick som den ville efter ett utbrott?
Många gånger så säger folk runt omkring "men jag är trött och det är den lättaste vägen". Ja kanske på kort sickt men inte det minsta på lång sickt. Den lättaste vägen hade varit att inte tolerera sånt beteende och förklara det för barnet. Detta gör också att barnen inte tar dig på allvar varför skulle barnet göra det om den vet att du ger ju med dig i alla fall bara jag gapar/skriker lite så ger person med sig. Detta är något som vi förklarar ofta för barnen att bara för att de gör det någon annanstans betyder det inte att det funkar här hemma. Och de rättar sig efter det. Man vinner inget på att gapa och skrika snarare förlorar man något. Jag vill inte ha ett hem som är fyllt med skrik och bråk hela tiden. Och det vill inte mina pojkar heller så därför skapar vi den harmoni vi vill ha lugnt och tryggt.

I söndags var vi på kyrkogården och tände ljus för alla som lämnat oss här på jorden! Här är Johan när han tänder ljus för vår älskade Noah!

Angående bebis så låg det på lite "vilande" förut då vi behövde landa och hämta oss efter det som hände Noah. Och jag hade en tid då jag inte visste om jag ville ha barn längre. Johan han sa att vi kommer att bli med barn igen hela tiden =)  Jag vet inte om det var rädslan för att det som hände Noah skulle hände igen. Igår hade jag kontakt med kuratorn som ska kolla vad som har hänt med obduktions papprena på Noah. Jag har inte hört något och vi vill veta om det som hände Noah kan hända igen pga av våra DNA och gener. Hon skulle kolla upp detta på en gång och antingen hör min läkare av sig med svaren eller så ringer min kurator igen om det har blivit krångel någonstans. Hon tyckte det var konstigt att jag inte fått något svar ännu för det är inte jag som ska behöva jaga dem utan de ska höra av sig när de är klart men nu har det gått så pass många veckor att jag vill veta. För er som läser min blogg och väntar på att jag ska skriva -jag är gravid- kommer att få vänta. Jag kommer inte gå ut med att vi väntar barn förens jag har nått v 20 den dagen jag blir gravid igen. Och detta pga av att vi vill vara säkra nästa gång på att vårt barn är friskt och mår bra och att det kommer bli en genomförd graviditet. Också för att våra änglar här hemma inte ska få veta det på omvägar någonstans. Men ett syskon kommer de att få en dag och det kommer bli en fantastisk dag för oss alla =)