Under många år var jag vilsen. Inte bara vilsen i den stora världen utan vilsen då jag inte hade någon stabil grund i mig själv. Det fanns en fråga jag fruktade mest av allt som folk kunde fråga
-vem är du? Vem är Ann?
Jag fick panik när den frågan kom jag ville springa där ifrån för svaret var för svårt att säga och erkänna.
-jag är vilsen. Jag är rädd och jag vet inte vem jag är eller vad jag vill. Om jag skulle sätta en förklaring på mitt namn vore de rädsla och ensamhet och ilska.
Det var jag för 6 år sedan. Alla ville att jag skulle va någon men vem var jag? Vart skulle jag finna mig själv?
Det tog mig 4 år innan jag var komplett med vem jag var. Många gånger tvivlade jag på mig själv och självförtroendet kom först när jag ytterligare en gång blev ensam. Jag har inte varit Guds bästa barn och jag har inte haft en bra uppväxt. Men idag tvivlar jag inte på mig själv. Jag har självförtroendet och jag bär huvudet högt med stolthet. Jag har gått den hårda vägen genom livet och jag kom ut starkare än jag någonsin varit! Och jag vann det finaste och underbaraste i livet min familj som jag idag har. Min släkt har ingen empati eller omtanke för sina släktingar och de hade jag svårt att hantera men idag lägger jag min energi på att göra allt i min makt för att jag och mina pojkar ska ha de bästa de kan få! Nu får de räcka med djupa tankar för idag. Nu ska jag ta en varm dusch!! Trevlig dag