Konstigt hur fort kroppen ställer om sig. Hela förra veckan gick jag ju upp med söta Jonathan på morgonen. Och denna vecka har jag vaknat samma tid men inte gått upp förens vid 8-9 tiden. Men är skönt att inte sova bort hela dagarna. I går stod jag ute och rökte och hörde Jonathan leka i dungen så jag gick ut på gräset och visst var de han. Jag ropa på honom och vinka och han sken upp som den sol han är och vinka tillbaka. Men tyvärr sa en pojke en sak som fick honom nere igen :( sorgligt

Sitter och dricker mitt morgon kaffe och kollar på ett program om ett barn sjukhus och tårarna bränner i ögonen. En liten tjej som har cancer och har börjat tappa håret pga av kemon. Hon har varit isolerad i ett rum utan familjen i 3 veckor och sån glädje nu när hon fick gå ur rummet för en stund. Barns glädje är underbart och deras sorg ren tortyr i hjärtat:(

Nu ska jag fortsätta snyfta på till mitt program innan jag tar tag i dagens bestyr! Trevlig dag
Ps: fått Johans iPhone 4 så kan blogga ordentligt från telefon LYCKA!!