Skit nätter och skit dagar

Utan tvekan att jag har haft såna de senaste dagarna. Sover inte som jag ska på nätterna och de senaste två dagarna har jag sovit bort hela dagarna orda grant. Inte gjort ett dugg i hemmet tvätten har fått vara skiten som lyser över allt har fått fortsätta ligga där och skräpa. Jag har varken haft ork eller vilja att ta hand om skiten. I natt sov jag med kasst jag vakna flera gånger och hade svårt att somna om. Har ingen aning vad som hänt varför jag inte kan sova som jag ska m,m Men idag har jag bestämt mig för att städa och ta hand om hemmet och eventuellt försöka ta mig ut på en promenad så man får se annat än dessa fyra väggar.
För ett tag sen gick jag med i en grupp på fb som publicerar så sjukt bra bilder med lite visdoms ord till dem. Och jag har nästan sparat alla som kommer upp då de tilltalar mig på ett eller annat sätt.
 
Härrom dagen skrev jag ett sms till en person för att försöka få personen att förstå att en annan person är ledsen och det är en lätt lösning på problemet men inte ens det kunde människan ta utan spelade dum och två sekunder senare så försökte personen få min sambo att kontrollera mig. GOOD luck!! Jag är jag och ingen styr mig eller vad jag tycker utan det är den jag är. En brist? Ja ibland kanske. Men tragiskt att man inte ska kunna få personen att ändra en så liten grej för att en annan person ska må så mycket bättre.
 
Nu till en väldigt stor brist som jag har fått när jag har gått hemma nu i över ett år. Jag har fått social fobi. Jag avskyr att gå på stan eller typ ikano. Jag tål inte människor i för lång utsträckning. Och det har jag verkligen inte varit förut utan jag är en väldigt social person så detta är något jag verkligen inte tycker om att det har blivit så. Jag drar mig för att gå ut bland folk utan trivs hemma men samtidigt så vill jag ut bland folk... hmmm snacka om krasch i systemet. Jag ska börja jobba med det tänkte jag men det är också ett stort peojekt. Men avskyr att inte kunna visstas bland massa folk men samtidigt vilja göra det. ja vi får se hur det går.. men som sagt en brist jag har social fobi. Och vem vet kanske bara behöver komma ut lite oftare för att det ska bli bättre. Just nu går jag ju mellan hemmet och Jonathans skola samt åker och handlar med älsklingen,. Vi får se som sagt hur jag ska göra för att förbättra detta...
 
Jag gick ju på rörelse och hälsa med efter mycket argument och möten så kom de fram till att de inte hade den kunskapen som jag krävde så har blivit flyttade till en annan enhet med specialister m,m så ska dit 5 oktober tror jag det var. Hoppas att de har lite mer kompetens så att man kan börja jobba framåt och sluta stå och stampa på samma ställe. Bara för att personen har en arbets titel menar inte att de har kunskap eller det rätta tänket för att kunna hjälpa alla. Men vissa verkar tro att bara för att de har en utbildning inom ett visst område så är de såna fantastiska människor och de kan ju inte göra fel. Men att de kan och jag hoppas verkligen det finns fler som biter ifrån när systemet inte fungerar som det borde.
 
Nu ska jag ta och bädda pojkarnas sänger så de kan krypa ner i en mysig säng ikväll. Så mysigt att göra det <3
Ha en bra dag alla
 
 


Det finns mycket som kan göras och inte göras för att ett barn ska må bra! En av de sakerna är att som extramamma ibland backa ett steg och inse att det bara är de biologiska föräldrarna som kan komma överens om hur barnen ska skötas. Hur dålig den ena eller andra föräldern må vara. Jag förstår att du önskar att dessa barn var dina, men faktum är att de inte är det. Hur denna mamma, som du ständigt skriver elakheter om (och hon om dig, jag vet), är som person har jag inget att säga om. Men jag vet, eftersom jag själv sitter i din sits, att det inte finns annat att göra än att inse att du inte har någon makt över detta och att du genom att lägga dig i för mycket kan göra situationen värre för barnen! Något som faktiskt tål att tänkas på både en och flera gånger! Hoppas att du finner ro i din roll som extramamma snart och att både du och barnens mamma inser att pajkasteri er emellan bara leder till att barnen får lida!

Svar: Hur jag lever mitt liv är upp till mig och nej jag skadar inte barnen genom att vilja deras bästa. Jag skadar dem mer genom att se cirkusen fortsätta som den gjort i snart 3 år! Det handlar inte om makt i att ett barn ska ha det bra. Om fler än jag har fått upp ögonen för att detta är ohållbart och inte pga av att jag bryr mig utan för att barnen lider av andras handlingar så kan jag inte göra mer än att berätta min åsikt för dem. Det är som alla kunniga personer säger. Jag är en lika stor del av barnens liv som deras föräldrar då jag lever ihop med dem. Jag ser dem varje dag och jag kan urskilja deras beteenden. Men alla vill få det till att bara för att jag inte fött dem så kan jag inte ändra hur deras liv blir vilket är helt fel. Jag är en huvud person i deras liv och om jag sitter och inte gör något så är jag lika illa som de som skadar barn. Att vissa inte kan ta en hjälpande hand är inte mitt fel utan deras och de kan inte säga att de vill barnens bästa om de ej lyssnar på alla håll. Bara för att du sitter i samma sits med bonus barn innebär inte att du har kunskap om denna situation.
Ann

2012-09-12 | 10:27:26

Jag hör att du blir arg och gärna vill slå ifrån dig... Och du har rätt; jag känner inte till just er situation exakt och jag lägger ingen vikt vid vem som vet barnens bästa heller! Det jag vill få dig att förstå, tog mig lång tid att inse själv! Att du är en stor del av barnens liv är självklart.. Att du spenderar mer tid med barnen än vad någon av deras föräldrar gör stämmer säkert också, min situation ser likadan ut! MEN du gör ingen en tjänst genom att lägga dig i 2 personers föräldraskap, du kommer att få slå dig blodig, jag lovar! Det enda du kan göra är att finnas där för barnen... På din tid.. Er tid med barnen! Visa dom rätt och fel och älska dom! Förr eller senare kommer barnen att bilda sig sin egen uppfattning om hur saker och ting ligger till.. Och i det läget kan jag lova att du inte kommer ha tjänat ett dugg på att smutskasta deras mamma offentligt! Mamma är alltid mamma (eller pappa) oavsett! Gör dig själv en tjänst om du vill behålla barnen i ditt liv känslomässigt.. Baka och visa att du kan vara en större människa för barnens skull... Och för din egen <3

Svar: Nej jag lyssnar på vad du skriver. Och jag har inte smutts kastat henne utan hennes handlingar framför barnen och som drabbat dem. Jag står för varje ord jag skrivit och om de en dag frågar mig kommer jag förklara precis hur det var och varför jag skrev som jag gjort. Om nu barnen väljer att inte tycka om mig för att jag skrivit saker och ting så är det upp till dem och de ska ha sina egna åsikter. Men detta betyder inte att jag inte ska leva mitt liv som jag vill för att andra har problem med det. Jag har aldrig sagt ett ont ord om modern till barnen och kommer aldrig göra det har dock hon och detta kommer slå tillbaka. När barnen är så pass stora att de kan ha en egen åsikt skapad av deras egna tankar så är det en dag i stolthet! Jag kommer aldrig tvinga dem att tycka om mig. Utan de kommer alltid vara välkomna hos mig vart jag än är och hur livet än går. Jag kommer aldrig be om ursäkt för att jag bryr mig om dem. Om människor vill få det till att det jag skriver skadar barnen så beror det på att vuxna inte vet att man inte pratar om sånt med barn det är den ända vägen de skulle få veta vad jag skriver i denna stund. Jag har inte skrivit något skadligt förutom mina åsikter och roliga saker vi gjort detta är inte något jag kommer ta tillbaka. Tack för dina ord <3
Ann

2012-09-12 | 12:11:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback