Första semestern tillsammans
Allmänt
Augusti 2013
Exeggutor.seTo rise above
13:49:58 | 
Igår så hade jag en kanon dag. Morgonen började med mys och överaskningar från min älskling<3
Efter att ha lämnat Joanthan så gjorde jag lite nytta i hemmet och mitt i allt så pep telefonen till.
" *** kommer att ringa snart " Jaha ja tänkte jag varför denna gången? Men helt plötsligt ringde min telefon. Blev lite chockad men har alltid sagt att ta saker med mig om de är så att de stör dig. Och igår gjorde just denna person detta prata om mig med mig istället för om mig. Det gav oss båda chansen att förklara och lyssna.
Jag svek inte mig själv genom att lyssna förstå och förklara. Jag gav mig själv ett lugn genom att försöka genomföra samtalet på bästa sätt utan bråk utan med avsikt att hitta en fungerande lösning. För hur mycket vi försöker säga att de inte påverkar oss vuxna så är det självklart att de blir en omedveten stress över att situationen är som den är. Många gånger har jag legat vaken om nätterna för att försöka lösa situationer som inte varit exemplariska men när de kommer till människor som inte ingår i familjen så har man ett väldigt enformigt tänk och man ser inte till helhets bilden. Självklart drabbas våra nära av vårt mående det går inte att förneka, Men samtalet varade i lite över 2 timmar. 2 timmar med olika synvinklar och olika känslor. We did rise above and we can be proud!
Jag kan inte lova att saker kommer bli som de en gång va. Men jag kan lova att göra mitt bästa för att försöka hålla dialogen gående och förhindra onödiga konflikter. Sen är jag enbart mig själv och kan inte styra människor i min omgivning så om de handlar annorlunda så är de deras handling och deras beslut men jag är villig att ge detta ett försök igen för att finna ro. Ro att fokusera på positiva händelser istället för all negativitet. Det har varit månader med så mycket negativitet och så mycket drama att de skulle kunna vara en film. Många gånger har man bara velat ge upp men varje gång har jag haft någon som sagt fortsätt kämpa och jag kämpar än. Och inte bara för mig utan för min familj. Många nätter har spenderats grublande över hur vi ska lösa situationer som uppstått.
Jag känner redan ett enormt lugn.
We did rise above and we can be proud!
Trackback