Mitt mirakel

Det var vad jag kallade dig när jag fick veta att du fanns. Du var de finaste lilla miraklet som mina ögon kunde skåda. Du var så liten och så oskyldig.. Ingen hade förstört dig utan du var en oslipad diamant som skulle komma till oss med din glädje och närhet. Jag följde varje liten utveckling av dig i min mage.. Jag läste allt jag kom över för att inte missa något. Jag hade gått genom eld och vatten för dig precis som jag gör för johan,benjamin och jonathan du hade inte varit ett undantag utan varit precis lika viktig och varit första prioriteringen i detta hem som de andra barnen. Du hade gjort denna familj komplett. Du var den sista lilla pussel biten som skulle göra alla oss till den familj vi vill ha. Du var mitt egna mirakel!! Du var min ängel från himlen och varje dag var jag tacksam över att få bära dig och väntan på dig var enorm.
 
Men samtidigt var jag såå orolig att något skulle gå snett och att du inte skulle få komma till oss och min rädsla stämde. Du fick inte komma till oss!! Jag läste för ett par dagar sen en gamal blogg jag hade innan denna. Jag skrev i den att vi höll oss från att berätta för omgivning om dig för vi ville vara säker på att du skulle stanna hos oss först. Jag trodde verkligen på läkarna som sa att allt var bra och att du skulle komma till oss så jag berättade för världen om dig. Att du skulle komma till oss och jag fick väldigt mycket glädje från mina vänner över din existens. Alla mina vänner som vetat hur många år jag längtat efter ett litet barn. De var så glada för min skull att jag ler bara vid tanken på alla lyckliga meningar..De delade också min sorg när jag fick veta vad som skulle komma.
Även om jag inte ville veta av någon vid det laget för hela min platt form raserades på mindre en 1 sekund. Mitt vackra mirakel som jag skulle vårda skulle jag precis avsluta... Jag skulle svälja de där tabletterna och ligga där på britsen och föda honom. Jag skulle avsluta mitt mirakels liv..Vissa visade ingen som helst sympati över de som hände dig och de människorna existerar inte i mitt liv. Du är precis lika viktig som vilken levande själ som helst och ska inte bortses för alla levande ting. 
 
Idag är det 1 år sen jag låg på sjukhuset och skulle föda dig. Jag tänker på dig varje dag!! Du är en del av mig.. Du är fortfarande mammas mirakel och ängel även om du inte är här i egen person. Som en vän skrev idag. Jag blev mamma förra året även om min son inte är här så är jag hans mamma. Du ska veta att de går inte en ända dag på året som jag inte tänker på dig Noah. Du kommer ALLTID vara min son och jag kommer alltid sakna dig <3 Nu är du i himmlen hos min mamma och hon tar säkert hand om dig älskade vän! Idag ska vi åka till din minneslund och tända ljus för dig även om inga ljus i världen kan få dig tillbaka så vill jag besöka platsen där du ligger och vilar. Många tårar rinner ner för mina kinder idag och alla är för den smärta saknaden och minena ger mig men du ska veta att du inte gör mig ledsen utan de är min frustration att jag inte kunde skydda dig från denna hemska utgång... 
 

 
 
 
 
Det finaste mirakel jag någonsin skådat <3 1 år sen idag älskade Noah<3


Gu vilket fint inlägg gumman♡ klart att Noah alltid kommer ha en plats i erat liv...
Du är o kommer bli världens bästa mamma som finns när tiden e mogen...

Svar: Vad söt du är Mikkiss <3 Ja de tror jag med<3 Precis som du är till dina sötnosar!!
Ann

2013-03-26 | 10:41:07

Han kommer alltid finnas där! Han vakar över er från himlen med mormor!

2013-03-26 | 15:16:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback